Denna gång körde vi på bensin till bilprovningen och jag kom till och med ihåg att ta ner antennen innan vi körde in i porten. Det blev samma besiktningsman och hans statistik för besiktning av gengasbilar steg med 100% (Andra gången han besiktigade en gengasbil). Jag var ruskigt nervös igen. Skulle viktminskningen räcka för att få åka tre personer i bilen?
Vågen i Falun var trasig så vi fick åka till Borlänge en sväng. Vi vägde på Dalvikskvarn och ytterligare en trevlig prick som heter Jörgen uppenbarade sig. (Vågmästare tycks vara trevliga vart än man kommer). Vikten på bilen blev ca 150 kilo lättare vilket betyder att vi nu får åka fyra personer! Totalt blev det 210 kg lastvikt. Dessutom blev axeltrycket 690 kg på båda axlarna. Bra avvägt för en gammal systemtekniker på Ubåt!
Efter att vi lämnat in vågsedeln till Bilprovingen och fått det godkända protokollet så kändes det så bra det någonsin kan kännas när man håller på med ett sånt här projekt. När man sliter sent in på nätterna med tunga groteska saker och satsar hjärta och själ blir man mycket glad när det går vägen.
Vi startade på gengas och for vidare mot Stockolm. Filtret höll ganska låg temperatur (ca 80 grader), så vi stannade och provade med att isolera cyklon och rör. Nu höll filtret ca 120 grader och vid senare kontroll tycktes ingen kondens ha samlats i filterburken.
Nu är bilen helt klar vad gäller regler och krav från vägverket. Den tycks också gå bra och vi har fått på en dragkrok. Sverigeresan är med dessa ingångsvärden helt klart genomförbar och vi går nu in i nästa fas på projektet.
