Kap. IV. MONTERING AV GENGASVERK PÅ LASTBILAR

De nedan angivna olika monteringsalternativen avser endast lastbilar med flak, vilka inte är utrustade med lastapparat. Flaket kan byggas om för att ge plats åt enbart gasgeneratorn enligt bild. 4.1 eller kapas rakt av för att ge plats åt hela gengasverket. Som ett alternativ till detta senare utförande kan aven tänkas en flyttning av hela flaket bakat för att ge plats åt gengasverket.

Flyttning av flaket ger bibehållet lastutrymme. Viktsfördelningen kommer dock att påverkas och fordonslängden ökas, vilket måste beaktas vid for­donets användning. Svårigheter med släpvagnsanslutning kan också uppstå. Utförandet torde begränsas till fordon med fast flak, då tippbart flak i allmänhet blir alltför utskjutande bakom bakre lagringspunkten, for att tippning bakåt skall kunna utföras.

Kapning av flaket över hela bredden ger en förhållandevis kraftig minskning av flakets yta. En del av det utrymme, som erhålles mellan hytt och flak, kan dock utnyttjas för gengasbränsle i reserv, om ett stall for vedsäckarna bygges. Plats finnes också för att ansluta en större bränslebehållare, än originalbehållaren, vilket medför att återstående flakutrymme i allmänhet inte behöver tas i anspråk for transport av gengasbränsle. Flakets tippbarhet i samtliga riktningar bibehålles.

Det tredje alternativet, med uttag i flaket endast för generatorn, ut­nyttjar väl flakets lastutrymme. Det extra utrymme, som erhålles i jämförelse med föregående utförande, kan dock behöva tas i anspråk för transport av reservbränsle. Flaket blir tippbart bakåt och i sidled mot den fria fordonssidan. Gasrenaren placeras lämpligen under flaket utanför fordonsramen.

Den måste dock vara lätt åtkomlig för rengöring och skötsel, varför denna montering som regel är lämplig, endast om fordonet är utrustat med tippbart flak. En lämplig plats for gasky1aren är en förlängning av fordonsramen framför stötfångaren. För att skydda kylaren bör den förses med en skyddsram. Vid frontmonteringen av kylaren får sikten framåt inte nämnvärt försämras eller strålkastarna skymmas.

Vissa lastbilar har bränsle och tryckluftstankar placerade på fordonsramens yttersida strax bakom hytten. Dessa kan behöva flyttas för att gasgeneratorn skall kunna monteras. Omplacering av bränsletankar behöver inte medföra några större problem. Vid övergång till gengas eller dieseldrift kan dessutom de originalmonterade bränsletankarna ersättas med en mindre och mera lättplacerade. Se kapitel III, Tank och storleken på bränsletankarna är beroende av konverteringssättet (dieselgas eller full gengasdrift), motorstorleken och körsträckan mellan påfyllning av bränsle. Omplacering av tryckluftstankar kan dock medföra prob­lem. Innan denna åtgärd vidtas bör fordonsfabrikanten kontaktas for anvisningar. Avvikelse från originalmonteringen kan medföra försämrad funktion.

Vid montering av komponenter som generator, renare, kylare och gasrör får tillåtna minimiavstånd till brännbart material inte underskridas. Erforderliga min. avstånd framgår schematiskt av bild 3.1. Beakta även att erforderliga expansionsmöjligheter finnes och att hänsyn tages till chassiets egen rörelse och framaxelns fjädring. Håltagning i fordonsramen bör göras sa att hållfastheten inte nämnvärt minskas. Sådana ingrepp bör inte göras i balkarnas flänsar.

GASGENERATOR

Ett vänstermonterat gengasverk visas på bild. 4.1. Placeringen av gengas­verkets komponenter vid en högermontering blir i princip spegelvänd, från­sett att fläktröret i båda fallen mynnar ut på fordonets vänstra sida.

Bränsletank, som ligger på samma sida som generatorn, kan behöva flyttas för att säkerhetskraven skall uppfyllas.

RAM FÖR GENGASVERK

Ramkonstruktionen bygges upp av 2 st tvärgående U-balkar UNP 80 med mellanstycken av 3 st vinkeljärn. Balkarnas längd skall anpassas så att gengasverket efter monteringen inte överskrider fordonsbredden. Den maximalt tillåtna fordonsbredden på svenska vägar är för närvarande (1974) 250 cm.

Bild 4.3 och 4.4 visar hur vinkeljärnen av dimension 65 x 65 x 8 svetsats fast i U-profilerna och anpassats så att de kan bultas fast på utsidan av fordonsramen. Generatorfästena bultas fast i 2 st plattor av 10 mm plåt vilka svetsas fast i U-profilerna. Härvid måste iakttagas att föreskrivet minimiavstånd till mark, 250 mm, icke underskrides. Som framgår av bild 4.2 och 4.3 bör på lämpliga ställen på ramen för gengas­verket 4 st lyftöglor svetsas fast i vilka gengasverket kan lyftas på eller av fordonet. Öglorna är tillverkade av 10 mm plåt och försedda med 25 mm hål. De bör vara lätt åtkomliga med lyftkrok och placerade så att lyftstropparna vid upphissning av gengasverket inte skadar några komponenter.

RÖRDRAGNING

Rörflänsarna bör ha ett stabilt utförande, vara lätt delbara och ge en god tätning. Packningen skall vara tillverkad av ett värmebeständigt material som t.ex. asbest eller klingerit. Anliggningsytor på packningar och flänsar bör bestrykas med grafitfett så att god tätning erhålles och så att packningarna inte bränner fast. Rörflänsarna skall placeras så att rören lätt kan demonteras och monteras samt att bultförbanden är lätt åtkomliga. Förbindning med slang av gummi eller liknande material i gasledningar får användas först efter gaskylaren dock ej under vagnsgolv eller hjulskärm. Närmare bestämmelser angående tillåtna slangar och deras montering framgår av kapitel III. Uppgifter om rördimensioner framgår av kapitel II.

Innan den slutliga monteringen utföres skall gasrören noggrant rengöras invändigt. Speciellt viktigt är detta efter kylaren då föroreningarna där kan följa med in i motorn.

GASRENARE

Eftersom förarhytten rör sig i förhållande till fordonsramen måste axeln för spjällets manövrering ges tillräcklig rörelsefrihet så att brytningar och skador inte uppkommer. Detta erhålles genom att spjällaxelns förlängning är ledbar närmast spjället, bild 4.6, eller genom att någon typ av elastisk koppling användes. Genomföringen i hytten skall tätas förses med tätning för att minska risken för gasinsläpp.

GASBLANDARE, GASSPJÄLL OCH SEKUNDÄRLUFTSPJÄLL

Gasblandarens uttag för blandningen av gengas och luft anslutes med ett mellanrör eller direkt till motorns inloppsrör. Av bild 4.7 framgår hur ett koniskt rör anslutits med klammer mellan blandare och befintligt spjällhus. Genom dessa klammer blir röret och gasblandaren lätt demonterbara.

GASRÖR MELLAN KYLARE OCH MOTOR

SEKUNDÄRLUFTINTAG OCH VEVHUSVENTILATION

Motor- och transmissionsaxel bör ligga parallella. Vevstakslängden anpassas så att rosttransmissionens hävarmn arbetar kring en rät vinkel mot vevstatken.

PRIMÄRLUFTINTAG OCH STARTFLÄKT

Bild 4.12 visar monteringen av startfläkt och rör till generatorns luftintag. Komponenterna har här monterats på generatorns vänstra sida då det där fanns lämpligt utrymme. Röret mellan startfläkten och generatorn är tillverkat av tunnväggigt stålrör och rörkrokar. Röret har anslutits mellan fläkt och yttermantel med gummislang och klammer. Fläkten är fastskruvad i ett på ramen fastsvetsat fäste. Avstängningsspjället i primärluftledningen, som här sitter i startfläkten, bör vara lätt åtkomlig sa att det snabbt kan stängas när motorn stannats. Backventil och flamskydd är sammanbyggda i en enhet och har anslutits till fläktens inloppsstuds, Se även kapitel III. Bild 4.13 visar generatorn med ett tidigare utförande med centralt placerat primärluftintag.

FLÄKTAVLOPP

TANK OCH RÖRLEDNINGAR FÖR FLYTANDE BRÄNSLE

Om originalbränsletanken måste flyttas men blir svårplacerad på grund av utrymmesbrist, bör den bytas ut mot en mindre. Hur stor bränsletank som erfordras är beroende av körsträcka mellan påfyllning av bränsle och motorns konverteringssätt och storlek. Vid dieselgasdrift ligger tändoljeförbrukningen på en medelstor lastbil på 0,6-0,9 liter dieselolja per mil vid landsvägskörning. Om fordonet byggts om till full gengasdrift och försetts med startförgasare, fordras flytande bränsle endast för t.ex. start och garagering. I sådant fall minskar behovet av flytande bränsle ytterligare.

UTRUSTNING FOR SKÖTSEL AV GENGASVERK

Extra reglage skall monteras så att de är lätt åtkomliga men ändå inte är till hinder. Förarens justering av reglagen skall kunna göras utan att fordonets manövrering försvåras. Som regel finns tillräcklig plats under instrumentbrädan for montering av reglagen till insprutningspump och sekundärluftspjäll. Reglagens funktion och lägena för de olika inställningarna bör noga anges med text så att förväxling inte sker. Bild 4.15 visar hur reglage kan monteras under instrumentbrädan.

TRYCKVAKT

Tryckvakten bör placeras så att den inte utsätts för nedsmutsning eller fukt eftersom funktionen då kan äventyras. Därför är det lämpligt att montera den inne i förarhytten t.ex. på väggen bakom förarstolen bild 4.17. Justerskruven på tryckvakten bör vara lätt åtkomlig.

Ett 5/16' kopparrör drages från tryckvakten och ut genom golvet eller bakväggen på hytten och anslutes till ett av uttagen på gasröret mellan generator och avstängningsspjäll. På tryckvaktens atmosfärsida anslutes en plastslang som skall fungera som evakuering ifall membranet i tryckvakten går sönder. Slangen skall mynna ut i bakkanten på hytten och under golvnivån eller på sådant ställe att gas ej kan intränga i utrymme för förare, passagerare eller last.

ELEKTRISK UTRUSTNING

Motstånden monteras så att de ej utsätts for fukt eller mekanisk åverkan som kan orsaka skada. Med tanke på värmeutvecklingen i motstånden, bör de monteras på väl ventilerad plats och ej intill lättantändligt material. Motstånden kan monteras på utsidan av förarhyttens bakvägg men måste då som regel förses med skyddskåpa. Alternativa monteringsställen är underkanten av lastflaket vid fast flak eller insidan av förarhyttens bakvägg.

Eftersom säkringar för de båda elmotorerna och strömbrytaren för startfläkten inte bör utsättas för fukt eller smuts är det lämpligt att mon­tera dessa inne i hytten. Strömbrytaren bör vara lätt åtkomlig utifrån genom dörren. Bild 4.17 visar en gemensam placering av tryckvakt, säkringar och strömbrytare.

Kabeländar skall förses med kabelskor eller förtennas så att god kontakt erhålles. Kablar, som är placerade på utsatta ställen, bör förses med skyddsslang eller dylikt. Kablarna bör där så kan ske läggas inne i ramen, fästas på lämpliga mellanrum samt placeras så att de ej kommer for nära varma partier på gengasverket.

Hur kopplingen skall utföras samt val av lämplig ledningsarea framgår av kopplingschema och tabell på bild 4.18.

ELDSLÄCKINGSREDSKAP

Av kapitel III och bild 3.1 framgår när och hur eventuell isolering från gengasverkets varma delar skall utföras.

Om gengasverket monterats bakom hytten i likhet med den montering som beskrivits i texten kan man använda utrymmet ovanför gasrenaren till förvaringsplats för gengasbränsle.

Bild 4.19 visar hur förvaringsplatsen kan iordningställas. Botten och väggar är tillverkade av ramverk bestående av vinkeljärn och pansarrör som klätts över med 1 mm plåt. För att renaren skall vara lätt åtkomlig vid rengöring kan den högra väggen och den närmast belägna bottenplattan vikas upp på gångjärn mot generatorn. Hela ställningen är fastspänd vid intilliggande detaljer med spännen så att demonteringen blir enkel.

ISOLERINGSVÄGGAR, SPILLSKYDD OCH SKYDDSVÄGGAR

Bild 4.20 och 4.21 visar montering av gengasverk på en lastbil där man satt krav på ett stort lastutrymme och följaktligen tvingats montera isoleringsväggar, spillskydd och extra skyddsväggar. Dessa bar av prak­tiska skäl konstruerats som lätt demonterbara enheter för att inte försvåra skötseln på gengasverket.

Bild 4.22, 4.23 och 4.24 visar uppbyggnaden. Utrymmet ovanför dukrenaren utnyttjas till förvaringsplats för gengasbränsle. För att detta skall komma på tillräckligt avstånd från gengasverket har man byggt ett ramverk av rör med avskärmningar mot generatorns bränslebehållare och dukrenaren. På grund av det korta avståndet mellan dukrenaren och förarhytten finns bar en isoleringsvägg vilken samtidigt tjänstgör som uppstagning av ram­verket. På främre och bakre sidan av generatorn, där avståndet till förarhytt resp. lastflak understiger 15 cm, sitter isoleringsväggar av plåt. Uppe på isoleringsväggarna vilar spill­plåten som dessutom spänns fast runt bränslebehållaren.

För att lastflakets frambalk skall få räknas som skyddsvägg har denna plåtbeklätts och förlängts i höjdled.