Kapitel V. MONTERING AV GENGASVERK PÅ TRAKTORER

Bild 5.1 visar gengasverket på en stor jordbrukstraktor av märket Massey-Ferguson 1100. Traktorn är inte avsedd att användas med frontlastare. Bild 5.2 visar gengasverket på en mindre traktor av märket Ford 5000. Denna traktor är försedd med frontlastare av market ALU Quicke. För att bereda plats åt generatorn har på den mindre traktorn främre vänstra stolpen i skyddsramen flyttats in mot traktorkroppen, vilket har medfört att vänster dörr inte kan öppnas. Den har därför skruvats igen och instigning i traktorn får ske genom höger dörr eller bakifrån.

Innan tillverkning av monteringsdetaljerna påbörjas måste den lämpligaste placeringen av generatorn bestämmas med traktorns arbetsredskap på plats. Dessa bör kunna monteras och avmonteras utan ingrepp på gengasverket. Generatorn bör för detta ändamål ställas upp på pallbockar intill trak­torn så att utförandet på fästdetaljer och eventuella andringar av t.ex. hytt och skyddsram kan fastställas.

Frigångshöjden under gasgeneratorn skall vara minst 25 cm. For en jord brukstraktor med normal körning bör dock frigångshöjden vara 40-50 cm.

En högre placering av generatorn kan medföra att en lägre bränslebehållare måste monteras för att sikten över generatorn inte skall försämras allt för mycket. Påfyllningen av bränslet kan också försvåras.

Framför generatorn skall plats finnas för gasrenaren. Innan generatorns definitiva placering bestäms skall man även se till att det finns tillräckligt utrymme for montering av kondensbehållare, motor för rostdriv­ning, startfläkt, gasrör från generator till renare och avstängnings­spjäll. Beträffande dessa komponenters placering och utförande se respektive avsnitt.

För att infästningsdetaljerna för generatorn inte skall utsättas för alltför stora påkänningar bör generatorn placeras så nära traktorkroppen som möjligt. Bild 5.5 visar ett exempel på lasten som är anpassade till den större generatortypen. De är svetsade vid en U-profil med måtten 250 x 50 x 80, som i den främre änden är fastskruvad i fästhål i motor­blocket. I den bakre änden är den på motsvarande sätt fastskruvad i en platta, som är fastsvetsad i hyttfästet. Så långt som möjligt bör befintliga fästhål för redskap utnyttjas. Generatorfästena är tillverkade av pressade L-profiler i 5 mm plåt. De i underkanten fastsvetsade plattjärnen underlättar monteringen av generatorn, då de används som stöd för denna vid fastskruvningen. Avståndet mellan L-profilerna bestäms av avståndet mellan fästena på generatorn.

Generatorns yttermantel sättes på plats. Exenterlåsen till bränslebehållaren är symmetriskt placerade. Behållaren kan därför vridas så att locket öppnas åt det håll som är bäst ur bränslepåfyllningssynpunkt.

GASRENARE

Renarens placering i traktorns längdriktning bestämmes av utrymmet för avstängningsspjäll och gasrör till renaren samt i viss mån kylarens placering. Renaren bör placeras så långt bakåt och så nära traktorkroppen som möjligt.

Tillräckligt utrymme måste finnas mellan framhjul och renare för hjulets rörelse i höjdled. For att beräkna detta utrymme hissas traktorn upp i frampartiet. Framaxeln svängs sedan så att det vänstra hjulet kommer i sitt övre läge. Hjulet vrides därefter mellan sina ytterlägen och den lämpligaste placeringen av konsolerna bestämmes. Ett minsta avstånd på ca 2 cm bör under alla omständigheter finnas mellan hjul och konsoler. Renaren bör dock inte monteras högre an vad som är nödvändigt, då detta medför att sikten framåt och snett åt sidan försämras.

GASKYLARE

Eftersom monteringsförutsättningarna varierar, får anslutningsplats för kylarens in- och utgående gasrör bestämmas från fall till fall. Exempel på anslutning av gasrör framgår av bild 5.6. Kylarens bottentank är in­delad i 3 st kammare, gasintaget ansluts till kammaren på kylarens generatorsida och gasuttaget på den motsatta kammaren. För att helt kunna utnyttja bottentankens volym bör gasen tas in och ut på tankens ovansida. Om ett rör måste anslutas genom tankens botten eller sida skall det dras upp till den nivå som anges på bilden. Ur skötselsynpunkt är det lämpligt att gasrören är delbara i närheten av behållaren. Hålen i kylaren bör om möjligt tas upp med hålfräs, men även skärbrännare kan användas.

Är traktorn utrustad med frontlastare är det i allmänhet nödvändigt att kapa plåtpartiet framför motorns kylare för att ge bättre plats för gas­kylaren. I de flesta fall kan gaskylare av standardutförande användas. Under vissa omständigheter kan det dock bli nödvändigt att speciellt anpassa gaskylaren. Bild 5.7 visar hur detta kan göras, då det på grund av lastarramens konstruktion inte går att använda originalkylaren. Kylar­cellerna har nedtill monterats fast i en mindre tank, som utformats efter det befintliga utrymmet innanför lastarramen. Tanken har försetts med 3 st avlopp, som mynnar ut i en större tank, som placerats nedanför lastarramen. Tillräcklig volym i kylarens bottentank har härigenom erhållits.

Mindre ändringar av frontlastaren kan behöva göras för att lastaren skall gå fri från gengaskomponenterna.

GASBLANDARE, GASSPJÄLL OCH SEKUNDÄRLUFTSPJÄLL

Gasblandarens uttag för gas- och luftblandningen anslutes med ett mellan­rör eller direkt till motorns inloppsrör.

Bild 5.8 visar montering av gasblandare med separat spjällhus för gasspjället. De olika komponenterna har förbundits med gummislang och slang­klammer. Luftrenaren har här fått sitta kvar på sin ordinarie plats, ef­tersom den inte inkräktar på blandarens placering.

Bild 5.9 visar en gasblandare av annat utförande än Statens Maskinprov­ningars monterad på traktor Ford 5000 ombyggd till full gengasdrift. Gasblandaren har placerats på förgasarens plats. Gasröret från kylaren kommer in framifrån och sekundärluften från luftrenaren leds in till blandaren underifrån. Hävarmen till gasspjället sitter på insidan av blandaren medan armen och infästningen av vajern till sekudärluftspjället sitter på blandarens utsida.

AVSTÄNGNINGSSPJÄLL

Gasrören bör förses med lämpliga flänsar eller på annat sätt monteras så att god tätning erhålles samtidigt som rören lätt kan demonteras. Pack­ningar i gasledningen skall bestå av värmebeständigt material som t.ex. asbest eller klingerit. Genom att bestryka dessa med grafitfett motver­kas fastbränning samtidigt som god tätning erhå1les.

Eftersom temperaturen på gasen efter generatorn ofta är for hög för att gasen ska kunna ledas direkt in i renaren måste gasröret dimensioneras så att det får en tillräcklig kylande effekt. Rörlängden mellan de två komponenterna bör av denna anledning uppgå till ca 0,8 m. Om det senare visar sig att temperaturen på gasen inte ligger inom lämpligt område, se kap. VI, bör gasrörets längd ändras. Ökad kylning erhålles lämpligen genom att röret läggs i en slinga innan det går in i renaren. Minskad kylning erhålles om röret kan kortas av eller isoleras.

Gasröret mellan renare och kylare bör monteras så att skötseln av renaren inte försvåras. Bild 5.11 och 5.12 visar hur gasröret dragits vid sidan om renaren, på traktor med och utan frontlastare, så att renarens asklåda är åtkomlig. Röret får på utsidan av renaren ett utsatt läge. Eftersom gasen i röret mellan renare och kylare i vissa fall kan anta så låg temperatur att kondensering äger rum bör röret monteras så att det har fall mot kylaren. Det kondensat som bildas rinner då ned mot kylarens kondensbehållare.

Rörändar, som styrs in i varandra, bild 5.11 och 5.12, bör bestrykas med grafitfett sa att rören är lätta att montera och demontera och så att god tätning erhålles.

Gasröret efter kylaren bör också ha lutning mot dess bottentank. Eventuella låga punkter förses med. anordning for urtappning av kondensat.

Av bild 5.15 framgår hur gasröret efter kylaren kan monteras. Här har röret en tillräcklig lutning mot kylaren varför någon urtappningsanordning ej erfordras. Efter kylaren kan gasröret tack vare den lägre gastemperaturen skarvas med gummislang. Närmast gasblandaren bör gasröret vara lätt delbart så att skötseln av motorn inte onödigtvis försvåras. En kraftig armerad gummislang kan användas för samtliga skarvar efter kylaren, då både montering och demontering underlättas härav.

SEKUNDÄRLUFTINTAG OCH VEVHUSVENTILATION

Generatorns placering kan medföra att kondensavloppet från kondensrännan bör ändras. Bild 5.14 och 5.2 visar kondensavlopp, som fått en ändrad placering.

När placeringen av kondensbehållaren är bestämd kan hålet i kondensrännan för kondensavloppet tas upp. Hålet bör vara så stort att röret kan föras upp genom rännan där det svetsas. För att underlätta svetsningen kan röränden knackas ut med en kulhammare el. dyl. så att god passning er­hålles. Röret elsvetsas noggrant från översidan.

Bild 5.14 visar hur kondensbehållaren kan monteras. Behållaren är fast­satt i balkarna för gasgeneratorn. Den välvda kondensbehållaren, bild 5.2 ,är fast i yttermanteln.

ROSTMOTOR

Som regel är det lämpligt att montera startfläkten mellan renare och generator. Därvid blir ledningen till generatorns luftintag kort, avstån­det till förarplatsen blir betydligt längre an säkerhetsavståndet och fläkten blir väl skyddad samtidigt som utrymmena utnyttjas väl. Fläkten bör placeras med luftintaget nedåt for att motverka igensättningar och för att ge möjlighet till direkt anslutning av backventil med flamskydd. Led­ningen mellan fläkt och generator bör luta mat generatorn så att det kondensat som kan bildas i röret inte kan förorsaka störningar i fläktens funktion. Bild 5.16 och 5.17 visar hur startfläkten kan placeras på den beskrivna platsen. Den är monterad i ett fäste som är fastsvetsat i den bakre konsolen för dukrenaren. (Backventil och flamskydd ej anslutna på bilden).

FLÄKTAVLOPP

Fläktavloppet skall sitta före avstängningsspjället och anslutes enklast till gasröret från generatorn. Om detta inte visar sig lämpligt kan man utgå direkt från yttermanteln i jämn höjd med gasuttaget.

Bild 5.17 och 5.18 visar två olika riktningar på fläktavloppet, som sitter på gasröret från generatorn. Fläktavloppet, bild 5.18, har en krok som riktar lågan ut från bränslebehållaren. Bild 5.17 ,där fläktavloppet ligger ovanför bränslebehållaren, visar ett utförande med mynningen riktad uppåt.

TANK OCH RÖRLEDNING FÖR FLYTANDE BRÄNSLE

Bränsletanken måste flyttas men blir svårplacerad på grund av ut­rymmesbrist bör den bytas ut mot en mindre. Hur stor bränsletank som erfordras är beroende av fordonets önskade aktionsradie samt motorns konverteringssätt och storlek. Vid dieselgasdrift ligger tändoljeförbrukningen for en 4-cylindrig traktormotor med en cylindervolym på 2,5-4 1 på ca 0,9-1,2 1/h, vid normalt jordbruksarbete. Om fordonet byggts om till full gengasdrift och försetts med startförgasare fordras flytande bränsle endast i samband med start och garagering. I sådant fall minskar behovet av flytande bräns1e ytterligare.

UTRUSTNING FOR SKÖTSEL AV GENGASVERK

Extra reglage skall monteras sa att de är lätt åtkomliga men utan att vara till hinder. Förarens justering av reglagen skall kunna göras utan att fordonets manövrering försvåras. Som regel finns tillräcklig plats på sidan om instrumentpanelen för montering av reglagen till insprutnings­pump och sekundärluftspjäll. Reglagens funktion och lägena for de olika inställningarna bör noga anges med. text så att förväxling inte sker.

Bild 5.19 visar reglage till insprutningspump monterat på vänster sida om traktorns instrumentpanel. På den högra sidan monteras reglage for sekundärluft.

TRYCKVAKT

Strömbrytare for startfläkten bör sitta på en skyddad men lätt åtkomlig plats. Bild 5.16 visar en placering av strömbrytaren under fästet på fläkten

Kabeländar skall förses med kabelskor eller förtennas så att god kontakt erhålles. Kablar som är placerade på utsatta ställen eller som löper in­till varandra bör överdras med skyddsslang eller dylikt. Kablarna skall fästas på lämpliga mellanrum samt placeras så att de ej kommer för nära varma partier på gengasverket.

Hur kopplingen skall utföras samt val av lämplig ledningsarea framgår av kopplingschema och tabell på bild 5.20.

Är traktorn utrustad med 24 V elsystem, se motsvarande avsnitt i kap. IV.

ELDSLÄCKNINGSREDSKAP

Bild. 5.21 visar hur förvaringsplatsen kan anordnas på en jordbrukstraktor med hytt. Ställningen runt hyttaket består av 19 mm pansarrör som svetsas ihop och fästes i vattenrännan på takets långsidor. Taket är på denna hytt så kraftigt utfört att säckar med gengasbränsle kan vila direkt på taket. For att säckarna inte skall ramla ner i samband med körning på ojämn mark bindes de fast med en rem eller lina. För att det skall bli lättare att lyfta ner bränslet från taket och fylla på det i generatorn kan traktorn förses med en stege och plattform i likhet med bild 5.22. Stegen är tillverkad av 25 mm rör och 10 mm rundjärn. Plattformen bestar av durkplåt som är innesluten i en ram av 6 x 20 mm plattjärn och kan vikas upp mot vindrutan.